torsdag 27 maj 2010

Orättvisa i Sverige

Tänk dig att du är kär i en människa som betydde allting för dig. Denna person är din kärlek, en verklig dröm. Hade du inte velat skydda din partner då? Självklart skulle du vilja det, man gör allting för den man älskar. Det finns inget större än kärleken.
En dag förändras allting..
Kanske hade ni det för bra och folk var för avundsjuka på er. Försök tänka dig in i denna situationen. Det är en varm dag där du och din käraste precis har kommit hem till villan efter en lång och härlig promenad i parken. Du står i köket och förbereder fika, samtidigt hör du ett högt och hjälplöst skrik från din flickvän.
Du hinner inte tänka utan släpper allt du håller i och springer ut till vardagsrummet där du ser en fullvuxen man i 30 års ålder som har gripit tag i din kvinna och börjar slå henne samtidigt försöker hon ta sig loss och hon skriker som aldrig förut. Du ser rädslan i hennes bruna ögon. Arg, förvirrad och rädsla kommer känslorna vara som du känner precis i den stunden. Allra mest kommer nog argheten upp i din kropp och du slänger dig på mannen för att få honom bort från din kärlek, ingen ska någonsin få skada henne.
Du slår honom fortfarande. Du ser hennes rädda ögon och bara fortsätter slå han som har orsakat rädslan för er båda. Kanske går du lite över gränsen och slår för hårt och för mycket men inget kan stoppa dig.
Tillräckligt.
Efter slagsmålet kramar du om din partner, ingenting ska komma emellan er igen och nu är allting löst.. tror ni ja!

”Pojkvännen blir anhållen för misshandel.”

Precis, det är sant, du blir dömd för att ha misshandlat killen som försökte förgå sig på din flickvän. Men vad hade skett om inte du var där då?

När jag såg nyheten på internet trodde jag nästan inte på det, flickans kille försökte bara rädda henne från kanske en våldtäkt eller misshandel. Han försökte vara en hjälte istället blev han en brottsling.
Jag förstår inte hur domarna tänker här, detta måste vara ett undantag. Han gjorde det för försvar och rädsla. Att paret måste skiljas åt på grund av detta är sinnessjukt och inte rätt. Det är mannen som helt plötsligt kom in i deras hus som ska lida, inte kärleksparet.
Jag tycker Sverige brukar ha rätt låga straff vi är duktiga på att förlåta och ge en andra chans. Men denna domen var alldeles för hård och orättvis.

Jag ber er att tänka om och tänk logiskt, på det rätta! Framförallt, ändra uppfattningen!

söndag 9 maj 2010

Barn är det viktigaste

Visst finns det många lustiga människor som vandrar här på jorden? Alla är inte likadana, som är väldigt bra, men att man måste hålla på med våld och stöld är onödigt..
Tänk dig att du har en allvarlig sjukdom, en sjukdom som kallas autism. En sjukdom som inte alls syns utifrån men märks på insidan, den gör att man har problem med att vara med andra människor och barn med sjukdomen får då besvär med att skaffa lekkamrater, alltså ingen direkt bra barndom. Dessutom har de svårt att röra på kroppen och händerna och har det väldigt svårt för att förklara vad de menar.
Om du då har den sjukdomen och går på en skola för barn som har det svårt så måste man väl kunna lita på lärarna? Det är lärarna som ska hjälpa dig och få dig att klara av livets motgångar fast din fruktansvärda sjukdom.
En tjej på 16 år som bor i USA lider av autism hon går i en specialklass för elever med särskilda behov, en hjälplärare som jobbar för henne har begått ett hemskt brott. Hon har stulit matpengar av den stackars flickan i flera månader. Flickan visste om det men kunde inte larma om det för hon fick inte fram vad hon menade och ingen kunde förstå och hjälpa henne. Det var i för sig bara 40 kronor per dag men efter några månader blir det rejält med pengar som försvinner och vad händer med lunchen för flickan? Jo den blir hon utan.
Efter ett bra tag började hennes föräldrar misstänka stölden och det gjorde en rättegång och läraren erkände brottet. – Allting löst!
Jag hoppas verkligen inte att hon får fortsätta vara hjälplärare och utföra brott på andra sjuka barn. Dessutom var läraren amfetaminmissbrukare hur kan hon då anställas för att hjälpa sjuka ungdomar?! Okej om hon hade kommit ifrån drogerna, då skulle hon självklarts har blivit förlåten och fått en andra chans men nu höll hon fortfarande på med droger. Sinnesjukt tycker jag!!
Stackars barn! Jag har sagt det innan men jag säger det igen, barn är väl det viktigaste vi har? Är det inte de som ska skapa vår framtid? Var rädd om barnen och ungdomarna!